Välkommen att träna Bujinkan Budo Taijutsu - 武神館武道体術
Varför träna Bujinkan?
De flesta vill inte lära sig riktig budo, de vill bara lära sig att fightas eller lära sig någon form av självskydd för att känna sig mer självsäker. Om detta är allt du vill, kanske det är bättre att du söker dig till en helgkurs eller en klubb som fokuserar den typen av träning. Att studera riktig budo är en livslång strävan. Det betraktas som Shugyou (修行), eller strävan efter kunskap.
Det är ett djup av studier och förståelse som sträcker sig långt utöver att träna självförsvar och kamp. De flesta slutar träna där. Våld och förstörelse är en del av mänskligheten, men människor är också kapabla till skönhet och därför har vi konsten. Det kan till exempel uttryckas positivt genom sång och dans.
Det är viktigt i kampsportsträning att studera på ett sådant sätt att vi berikar själen för att motverka människans destruktiva natur.
Nyckeln till att utvecklas som en balanserad individ och inte en person som bara är skicklig i våld, är att genom egen direkt erfarenhet upptäcka och vårda denna förståelse.
Inom Bujinkan tränar och studerar vi den japanska budons traditioner, kultur, filosofi, taktik och tekniker som överförts under hundratals år av familjer som kämpat för sin överlevnad.
Det har utvecklats som konstart och utövas av personer som söker en djupare förståelse utöver ren självförsvarsförmåga.
Bujinkan Bushin Dojo finns för de personer som vill följa budons väg. Det är för personer som uppriktigt ägnar sig åt att utöva de nio traditionerna av japansk budo som ärvts av Soke Masaaki Hatsumi.
Vad kan det ge dig?
De flesta vill inte lära sig riktig budo, de vill bara lära sig att fightas eller lära sig någon form av självskydd för att känna sig mer självsäker. Om detta är allt du vill, kanske det är bättre att du söker dig till en helgkurs eller en klubb som fokuserar den typen av träning. Att studera riktig budo är en livslång strävan. Det betraktas som Shugyou (修行), eller strävan efter kunskap.
Det är ett djup av studier och förståelse som sträcker sig långt utöver att träna självförsvar och kamp. De flesta slutar träna där. Våld och förstörelse är en del av mänskligheten, men människor är också kapabla till skönhet och därför har vi konsten. Det kan till exempel uttryckas positivt genom sång och dans.
Det är viktigt i kampsportsträning att studera på ett sådant sätt att vi berikar själen för att motverka människans destruktiva natur.
Nyckeln till att utvecklas som en balanserad individ och inte en person som bara är skicklig i våld, är att genom egen direkt erfarenhet upptäcka och vårda denna förståelse.
Inom Bujinkan tränar och studerar vi den japanska budons traditioner, kultur, filosofi, taktik och tekniker som överförts under hundratals år av familjer som kämpat för sin överlevnad.
Det har utvecklats som konstart och utövas av personer som söker en djupare förståelse utöver ren självförsvarsförmåga.
Bujinkan Bushin Dojo finns för de personer som vill följa budons väg. Det är för personer som uppriktigt ägnar sig åt att utöva de nio traditionerna av japansk budo som ärvts av Soke Masaaki Hatsumi.
Vad kan det ge dig?
- Genom att träna okonventionella lösningar på konfliktsituationer lär vi oss att finna kreativa lösningar på konflikter.
- Den ena sidan av träningen gäller medvetandet eller själen, den andra gäller kroppen. Dels tränar vi kroppen genom styrkeövningar och tänjningar, samtidigt som vi lär känna kroppen för att kunna bevara hälsa och kraft, dels tränar vi kroppen att utföra de rörelser som utgör basen för budoutövarens tekniker, och basen för utövarens filosofi. Medvetandet och personligheten övas framförallt när kroppen tränas. Att i trevlig miljö träna sig att handskas med andras och egna aggressioner gör en lugnare och säkrare
- Alla får ut lika mycket av träningen oavsett om man är stor eller liten, gammal eller ung, tjej eller kille. Man tränar med utgångspunkt från sig själv.
Även i budo finns det tre viktiga väsentligheter:Masaaki Hatsumi, Soke (Stormästare)
- för det första att se och känna sig själv, sina egna styrkor och begränsningar
- för det andra, diskrimineringens, beslutsamhetens svärd, för att eliminera fel, svagheter och det onödiga.
- och för det sista, uppriktigheten, känslan, hängivenheten, insikten och förståelsen för hjärtat.
Bujinkan Budo Taijutsu (武神館武道体術)
bygger på nio traditionella japanska kampformer, vilka har tränats och använts av samurajer och andra krigare i de otaliga inbördeskrig som härjade i medeltidens Japan.
Bujinkan (武神館) är namnet på en organisation, grundad och ledd av Hatsumi Masaaki. Inom organisationen utövas japansk stridskonst under benämningen Bujinkan Budô Taijutsu. Namnet "Bujinkan" kan översättas till "Den gudomlige krigarens hus" eller "stridsgudens hus". Stilen är i väst mest känd för sin koppling till de legendariska ninjakrigarna. Sker inte träningen öppet i en atmosfär som välkomnar åskådare, som inte tillåter prova-på-träning eller säger sig hålla på med magik eller mysticism och annat - håll dig borta, det är inte Bujinkan eller Ninpô.
bygger på nio traditionella japanska kampformer, vilka har tränats och använts av samurajer och andra krigare i de otaliga inbördeskrig som härjade i medeltidens Japan.
Bujinkan (武神館) är namnet på en organisation, grundad och ledd av Hatsumi Masaaki. Inom organisationen utövas japansk stridskonst under benämningen Bujinkan Budô Taijutsu. Namnet "Bujinkan" kan översättas till "Den gudomlige krigarens hus" eller "stridsgudens hus". Stilen är i väst mest känd för sin koppling till de legendariska ninjakrigarna. Sker inte träningen öppet i en atmosfär som välkomnar åskådare, som inte tillåter prova-på-träning eller säger sig hålla på med magik eller mysticism och annat - håll dig borta, det är inte Bujinkan eller Ninpô.
De nio skolorna
De skolor eller ryû som Bujinkan består av är:
Shindenfudô-ryû Dakentaijutsu (神伝不動流打拳体術)
Kukishin-ryû Taijutsu (九鬼神流体術)
Takagiyôshin-ryû Jûtaijutsu (高木楊心流柔体術)
Gyokko-ryû Kosshijutsu (玉虎流骨指術)
Kotô-ryû Koppôjutsu (虎倒流骨法術)
Gikan-ryû Koppôjutsu (義鑑流骨法術)
Togakure-ryû Ninpô Taijutsu (戸隠流忍法體術)
Gyokushin-ryū Koppôjutsu (玉心流骨法術)
Kumogakure-ryū Ninpô Taijutsu (雲隠流忍法體術)
De skolor eller ryû som Bujinkan består av är:
Shindenfudô-ryû Dakentaijutsu (神伝不動流打拳体術)
Kukishin-ryû Taijutsu (九鬼神流体術)
Takagiyôshin-ryû Jûtaijutsu (高木楊心流柔体術)
Gyokko-ryû Kosshijutsu (玉虎流骨指術)
Kotô-ryû Koppôjutsu (虎倒流骨法術)
Gikan-ryû Koppôjutsu (義鑑流骨法術)
Togakure-ryû Ninpô Taijutsu (戸隠流忍法體術)
Gyokushin-ryū Koppôjutsu (玉心流骨法術)
Kumogakure-ryū Ninpô Taijutsu (雲隠流忍法體術)
|
Träningen
Träningen består till huvuddel av traditionell japansk obeväpnad kamp (jūjutsu), som inom Bujinkan ofta kallas för taijutsu. Andra förekommande benämningar är: Taihenjutsu dakentaijutsu (koppojutsu och kosshijutsu), jutaijutsu. Taijutsu skiljer sig dock från västerländsk, modern jujutsu på många sätt. Träningen sker oftast i parform, s.k. kata, och inbegriper olika typer av försvar och attacker med sparkar, slag, kast, ledlås, fasthållningar, strypningar, m.m. Tävlingar förekommer inte. Vid sidan av den obeväpnade kampen tränas även tekniker med en rad traditionella japanska vapen. Några av de vanligaste förekommande är: Kenjutsu. Svärdsträning med långsvärd (tachi, katana), kortsvärd (kodachi), kniv (tantō). För träning används ofta träsvärd (bokken) eller bambusvärd (shinai). Svärdsdrag (iaijutsu) tränas oftast med blankstålsvapen. Bōjutsu. Stavträning med lång stav (bō 1,8m ekstav), mellanlång stav (jō 1,2m ekstav) eller kort stav (hanbo 0,9m ekstav). Sōjutsu. Japanskt spjut (Yari). Shurikenjutsu. Kastvapen; kastspikar (bo shuriken), kaststjärnor (hira shuriken) och Juttejutsu (Japansk batong). Systemet innehåller dessutom tekniker med rep (nawa), solfjäder (tessen), japansk hillebard (naginata), stridslie (kusarigama), m.fl. Basen är dock den vapenlösa träningen. Utövarna bär svart dräkt (keikogi), till skillnad från de flesta budôarter där man bär vit. Man bär ofta också traditionella strumpor med delad tå (tabi). Träning förekommer även ibland annat Hakama (byxkjol) och Yoroi (Japansk rustning). |
Graderingssystem
Inom Bujinkan används ett system med kyū-/dan-grader, vilket är vanligt bland japanska stilar. Som nybörjare startar man med Mukyū (vitt bälte, ingen grad) och därifrån följer Kukyū (9:e Kyū) vidare i fallande ordning till Ikkyū (1 Kyū). För Kyū-graderade används grönt bälte (ibland rött för kvinnor). I vissa Dōjō används flera olika färger på bälten, framförallt för barnklasser. Efter Kyū följer 10 Dan-grader; från Shodan (1 Dan) till Jūdan (10 Dan). Utövare med Dan-grader bär svart bälte.
Testet för Godan (5 dan) är intressant då det skiljer sig markant från tester för andra grader. Testet utförs av Bujinkans Soke (eller på senare tid av någon Shihan utsedd av Soke) och går till så att utövaren sitter på golvet i Seiza, blundandes, medan testförrättaren står bakom och gör ett vertikalt hugg med ett bambusvärd. Om utövaren kan undvika hugget klarar han testet. Det finns 5 nivåer av Jūdan (10 Dan) döpta efter de fem elementen (jord, vatten, eld, vind och tomhet). I vardagstal benämns dessa Jūichidan-Jūgodan (11-15 dan).
Inom Bujinkan används ett system med kyū-/dan-grader, vilket är vanligt bland japanska stilar. Som nybörjare startar man med Mukyū (vitt bälte, ingen grad) och därifrån följer Kukyū (9:e Kyū) vidare i fallande ordning till Ikkyū (1 Kyū). För Kyū-graderade används grönt bälte (ibland rött för kvinnor). I vissa Dōjō används flera olika färger på bälten, framförallt för barnklasser. Efter Kyū följer 10 Dan-grader; från Shodan (1 Dan) till Jūdan (10 Dan). Utövare med Dan-grader bär svart bälte.
Testet för Godan (5 dan) är intressant då det skiljer sig markant från tester för andra grader. Testet utförs av Bujinkans Soke (eller på senare tid av någon Shihan utsedd av Soke) och går till så att utövaren sitter på golvet i Seiza, blundandes, medan testförrättaren står bakom och gör ett vertikalt hugg med ett bambusvärd. Om utövaren kan undvika hugget klarar han testet. Det finns 5 nivåer av Jūdan (10 Dan) döpta efter de fem elementen (jord, vatten, eld, vind och tomhet). I vardagstal benämns dessa Jūichidan-Jūgodan (11-15 dan).
Grundträningen i Bujinkan - Ten Chi Jin Ryaku no Maki (Himmelens, Jordens och Människans principer).
Bujinkans Soke (Stormästare), Masaaki Hatsumi, har tidigare gett ut en bok som kallas Togakure-Ryû Ninpô Taijutsu, denna bok har länge varit slutsåld. Sveneric Bogsäter har översatt delar och kompletterat med sina tolkningar i sin “lilla vita” bok som tidigare fanns att köpa i handeln. Soke sammanställde anvisningar till studier och lade grunden till Bujinkans träning i skriften ”Bujinkan Dojo Shinden Kihon Kata”, som är dock mest känd under namnet ”Ten Chi Jin Ryaku no Maki” - en sammanfattning av Himlens, Jordens och Människans kunskaper - som utkom 1978. Hatsumi sensei var så sjuk att han inte visste om han skulle överleva, då sammanställde han vad han ansåg vara essensen av stridskonsten.
Trots att många år har gått och kunskapen ökat, är boken för många bara en teknikkatalog och de missar därmed syftet med den. De många geniala och dolda idéerna i Ten Chi Jin Ryaku no Maki måste förstås korrekt. Om man inte förstår Ten Chi Jin så kan man aldrig förstå någon av de olika Kata ur de olika Ryu-ha. Ten Chi Jin är ett grundläggande verktyg för all träning inom Bujinkan.
Dessa tekniker kommer från de nio skolorna i Bujinkan Dojo och utgör grunden i Bujinkan Budo Taijutsu. Dessa tekniker bör studeras grundligt under en kvalificerad instruktör. De flesta Bujinkan Dojo använder dessa tekniker som grund för graderingar från 9 t.o.m. 1 Kyu. Som elev ska man kunna utföra dessa tekniker innan man graderar sig till Shodan (svart bälte).
Studerar du Bujinkan finns normalt sätt följande förväntningar på dig:
Din instruktör hjälper dig med vad som förväntas av dig för att gradera till varje enskild kyu-grad.
Ofta övas något något ur Ten Ryaku no Maki på varje träning för att skapa en stabil grundförmåga. Det bygger också den viktiga bas du behöver för att klara av att utföra teknikerna i Chi Ryaku no Maki och Jin Ryaku no Maki, men också senare när tekniker från Bujinkans ryuha ska tränas.
Bujinkans Soke (Stormästare), Masaaki Hatsumi, har tidigare gett ut en bok som kallas Togakure-Ryû Ninpô Taijutsu, denna bok har länge varit slutsåld. Sveneric Bogsäter har översatt delar och kompletterat med sina tolkningar i sin “lilla vita” bok som tidigare fanns att köpa i handeln. Soke sammanställde anvisningar till studier och lade grunden till Bujinkans träning i skriften ”Bujinkan Dojo Shinden Kihon Kata”, som är dock mest känd under namnet ”Ten Chi Jin Ryaku no Maki” - en sammanfattning av Himlens, Jordens och Människans kunskaper - som utkom 1978. Hatsumi sensei var så sjuk att han inte visste om han skulle överleva, då sammanställde han vad han ansåg vara essensen av stridskonsten.
Trots att många år har gått och kunskapen ökat, är boken för många bara en teknikkatalog och de missar därmed syftet med den. De många geniala och dolda idéerna i Ten Chi Jin Ryaku no Maki måste förstås korrekt. Om man inte förstår Ten Chi Jin så kan man aldrig förstå någon av de olika Kata ur de olika Ryu-ha. Ten Chi Jin är ett grundläggande verktyg för all träning inom Bujinkan.
Dessa tekniker kommer från de nio skolorna i Bujinkan Dojo och utgör grunden i Bujinkan Budo Taijutsu. Dessa tekniker bör studeras grundligt under en kvalificerad instruktör. De flesta Bujinkan Dojo använder dessa tekniker som grund för graderingar från 9 t.o.m. 1 Kyu. Som elev ska man kunna utföra dessa tekniker innan man graderar sig till Shodan (svart bälte).
Studerar du Bujinkan finns normalt sätt följande förväntningar på dig:
- upp till 1 kyu förväntas du kunna göra teknikerna (Ten Chi Jin).
- från 1-4 dan förväntas du kunna göra teknikerna med ökad kvalitet och bättre förståelse för avstånd, timing och positionering - få till bett i teknikerna.
- från 5 dan förväntas du kunna undervisa teknikerna (vilket innebär att du bör förstå vad det är som gör att det fungerar) - du bör även arbeta med att lyssna till din intuition.
Din instruktör hjälper dig med vad som förväntas av dig för att gradera till varje enskild kyu-grad.
Ofta övas något något ur Ten Ryaku no Maki på varje träning för att skapa en stabil grundförmåga. Det bygger också den viktiga bas du behöver för att klara av att utföra teknikerna i Chi Ryaku no Maki och Jin Ryaku no Maki, men också senare när tekniker från Bujinkans ryuha ska tränas.
En sammanfattning av grunderna i Bujinkan
Junan Undo/Taiso (Kroppstärkande och smidighetsövningar). Uppvärmning och stretching. Reishiki Vett och etikett.
Taihenjutsu Ukemigata (Falltekniker) tränas nästan alltid som en del av uppvärmningen. Det är en av de viktigaste hörnstenarna inom träningen för att vi ska kunna öva ordentligt. Här ingår också Ukemi som är konsten att ta emot en teknik utan att bli skadad alltför mycket.
Kamae gata (ställningar). Det finns ett otal grundställningar inom Bujinkan eftersom var och en av de nio skolorna har sina egna varianter av kamae. Alla positioner har sina syften och mål, det är viktigt att känna till. Dom är också mycket mer än en kroppsposition, de kan t.ex. vara bryggan mellan den kroppsliga manifestationen av psyket.
Dakentaijutsu (Slag och sparkträning). Här ingår Hoken-juroppo de 16 grundslagen inom Bujinkan. Dessa slag och sparktekniker tränas in i otaliga kombinationer, både i Koppojutsu (slag ämnade att förstöra benstrukturen) och Koshijutsu (slag mot muskelfästen och nerv punkter).
Jutaijutsu (grepp och kasttekniker). Om man tar bort “tai” (som betyder kropp) ur jutaijutsu så blir det jujutsu. Fast till skillnad mot den västerländska jujutsun (ofta romaniserat fel till jujitsu etc.) som har sitt ursprung från judo och karate, är jutaijutsu mera rörlig och mindre beroende av styrka. Här ingår också Nage kata (kast-tekniker), Shimewaza (Stryptekniker), Gyakugi (fasthållningar, låsningar), Hajutsu Hyoho (frigöringar från grepp och fasthållningar), Suwarigata, Newaza (mattbrottning), m.m.
Shoshin Gokei Gogyo no Kata, mera känd som Sanshin no kata (de tre hjärtanas former). Här finns det fem stycken kosshijutsu tekniker från Gyokko-Ryû som är ämnade att lära oss grundrörelser genom att upprepa fem olika slag och sparktekniker. Teknikerna kallas Chi, Sui, Ka, Fu, Ku (jord, vatten, eld, vind och rymd). Här ingår också Gogyo kata och filosofin om att studera allting med en treårings nyfikenhet.
Kihon Happo (alla sidors grunder). Dessa åtta tekniker kommer från Gyokko-Ryû och ska inte ses som åtta utan som ett oändligt antal tekniker och varianter. Det ingår tre stycken slag och sparktekniker, samt fem stycken grepp och kast tekniker.
Nagekaeshi (försvar mot kastangrepp), Keri ni Taishite (försvar mot sparkattacker), Haibuyori (försvar mot attacker bakifrån), Mutôdôri (obeväpnat försvar mot beväpnade attacker), Santo tonko no kata (sätt att fly och komma undan) m.m.
När du byggt en stabil bas genom den grundläggande träningen så är nästa steg att träna tekniker från respektive skola eller ryû som Bujinkan består av. Respektive skola har sina unikiteter innehåller i sin tur ett batteri av tekniker uppdelade på flera nivåer. Den grundläggande träningen innehåller mer generell träning, medan t.ex. en Kamae (kropsställning) här kan se annorlunda ut beroende på skola.
Junan Undo/Taiso (Kroppstärkande och smidighetsövningar). Uppvärmning och stretching. Reishiki Vett och etikett.
Taihenjutsu Ukemigata (Falltekniker) tränas nästan alltid som en del av uppvärmningen. Det är en av de viktigaste hörnstenarna inom träningen för att vi ska kunna öva ordentligt. Här ingår också Ukemi som är konsten att ta emot en teknik utan att bli skadad alltför mycket.
Kamae gata (ställningar). Det finns ett otal grundställningar inom Bujinkan eftersom var och en av de nio skolorna har sina egna varianter av kamae. Alla positioner har sina syften och mål, det är viktigt att känna till. Dom är också mycket mer än en kroppsposition, de kan t.ex. vara bryggan mellan den kroppsliga manifestationen av psyket.
Dakentaijutsu (Slag och sparkträning). Här ingår Hoken-juroppo de 16 grundslagen inom Bujinkan. Dessa slag och sparktekniker tränas in i otaliga kombinationer, både i Koppojutsu (slag ämnade att förstöra benstrukturen) och Koshijutsu (slag mot muskelfästen och nerv punkter).
Jutaijutsu (grepp och kasttekniker). Om man tar bort “tai” (som betyder kropp) ur jutaijutsu så blir det jujutsu. Fast till skillnad mot den västerländska jujutsun (ofta romaniserat fel till jujitsu etc.) som har sitt ursprung från judo och karate, är jutaijutsu mera rörlig och mindre beroende av styrka. Här ingår också Nage kata (kast-tekniker), Shimewaza (Stryptekniker), Gyakugi (fasthållningar, låsningar), Hajutsu Hyoho (frigöringar från grepp och fasthållningar), Suwarigata, Newaza (mattbrottning), m.m.
Shoshin Gokei Gogyo no Kata, mera känd som Sanshin no kata (de tre hjärtanas former). Här finns det fem stycken kosshijutsu tekniker från Gyokko-Ryû som är ämnade att lära oss grundrörelser genom att upprepa fem olika slag och sparktekniker. Teknikerna kallas Chi, Sui, Ka, Fu, Ku (jord, vatten, eld, vind och rymd). Här ingår också Gogyo kata och filosofin om att studera allting med en treårings nyfikenhet.
Kihon Happo (alla sidors grunder). Dessa åtta tekniker kommer från Gyokko-Ryû och ska inte ses som åtta utan som ett oändligt antal tekniker och varianter. Det ingår tre stycken slag och sparktekniker, samt fem stycken grepp och kast tekniker.
Nagekaeshi (försvar mot kastangrepp), Keri ni Taishite (försvar mot sparkattacker), Haibuyori (försvar mot attacker bakifrån), Mutôdôri (obeväpnat försvar mot beväpnade attacker), Santo tonko no kata (sätt att fly och komma undan) m.m.
När du byggt en stabil bas genom den grundläggande träningen så är nästa steg att träna tekniker från respektive skola eller ryû som Bujinkan består av. Respektive skola har sina unikiteter innehåller i sin tur ett batteri av tekniker uppdelade på flera nivåer. Den grundläggande träningen innehåller mer generell träning, medan t.ex. en Kamae (kropsställning) här kan se annorlunda ut beroende på skola.
